En första delrapport från bredbandsutvärderingen

Nu finns den första delrapporten från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd publicerad. Rapporten koncentrerar sig på två områden: effekter för företagare samt modeller för styrning av utbyggnaden.

Nergrävning av bredband

För att utvärdera effekterna för företagare samt modeller för styrning av utbyggnaden gjordes först en kunskapsöversikt. Därefter valdes regionerna Västerbotten, Värmland, Västra Götaland och Skåne för närmare studier under hela utvärderingen. I dessa regioner valdes Lycksele, Sunne, Vara och Ystad kommuner ut för fältarbeten med intervjuer av olika aktörer och telefonenkät till företagarna.

Resultaten i korthet

Hur mycket ökar omsättning i befintliga företag genom bredbandsutbyggnaden?
Av de undersökta företagen har de med tillgång till snabbt bredband i genomsnitt en högre omsättningsökning än de som saknar snabb uppkoppling. Materialet kan dock inte visa om skillnaden beror specifikt på tillgång till snabbt bredband. Företagarna uppger att bredbandet har stor betydelse för företaget i allmänhet, men att det inte har betydelse för omsättningssiffrorna.

Blir det fler företag som får tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s och går det att säga om antalet sysselsatta ökar i de gles- och landsbygdsregioner som får del av bredbandsutbyggnaden?
Bredbandsstöden har lett eller kommer att leda till att fler företag får tillgång eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Vad gäller sysselsättning hittar studien inga belägg för att bredbandstillgången leder till fler anställda i befintliga landsbygdsföretag. Däremot uppger en mindre andel företag att de inte hade kunnat fortsätta att bedriva verksamhet utan bredbandstillgång.

Hur påverkar stöden landsbygdens tillgång till IT-infrastruktur?
De svarande uppger att stöden har haft betydelse för utbyggnaden av fiber, och att fiberutbyggnad inte hade skett i samma utsträckning och/eller inom samma tidsintervall utan dessa. Det finns dock viss kritik mot att stöden inte hamnar i de områden som mest behöver dem, och mot att Jordbruksverket inte lyckats förhindra att stöd går till områden som hade kunnat byggas ut kommersiellt.

Vilka är effekterna av styrmodellen– relativt alternativa modeller för styrning?
Man identifierar två möjliga huvudkategorier för nationella styrmodeller för bredbandsutbyggnad: ansökningsstyrd modell (nuvarande) och upphandlingsstyrd modell (tidigare, och på förslag för framtiden). Den förstnämnda kan beskrivas som en inifrån-och-ut-modell och den sistnämnda som en utifrån-och-in-modell. Denna indelning är dock en grov generalisering enligt studien. Även i dagens ansökningsstyrda modell finns exempel där kommun, region och län tagit stort ansvar i att samordna och styra stödmedlen för utbyggnad av bredband. Initiativet har alltså inte kommit inifrån eller underifrån. I många fall där kommun och region arbetar aktivt med bredbandsfrågan har effekten av den nuvarande styrmodellen varit mer lyckad.

Studien identifierar viktiga aspekter som man bör ta hänsyn till vid val av framtida styrmodell, oavsett om det blir en ansökningsstyrd eller upphandlingsstyrd modell. Dessa handlar om betydelsen av det lokala engagemanget, vikten av styrning och koordinering, behovet av att hantera efteranslutningar, förenklade regelverk, hänsyn till geografiska förutsättningar, och vikten av ett samordnat bredbandstöd även om finansiering kommer ur olika EU-fonder.

Här kan du läsa delrapporten.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Bredbandsstödet och utvärderingen
Under programperioden för de Europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 har EU och den svenska staten avsatt drygt fyra miljarder kronor till investeringar i bredbandsinfrastruktur. Mer specifikt gäller det finansiering via landsbygdsprogrammet till utbyggnad av accessnät som ansluter enskilda fastigheter med bredband, samt finansiering till ortsammanbindande nät via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).

Halvvägs genom programperioden har de två programansvariga myndigheterna Jordbruksverket och Tillväxtverket gett Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att göra en utvärdering av bredbandssatsningarna. Detta är den första delrapporten från utvärderingen. Den andra och slutgiltiga rapporten beräknas vara klar våren 2019.