Långsiktiga effekter

Bättre fjällräddning i Sverige och Norge tack vare Interreg

Bättre utbildade fjällräddare med bättre utrustning och ett väl fungerande samarbete mellan Sverige och Norge – det är det långsiktiga resultatet av projektet Gränsöverskridande fjällräddning inom Interreg-programmet Botnia-Atlantica.

Fjällräddning

Arbetssätten som utvecklades i projektet lever kvar och fortsätter att utvecklas. Exempelvis har någon av de norska fjällräddarna börjat gå med i svensk räddningsgrupp. Utrustningen som köptes in i projektet används fortfarande idag, till exempel bårar för fjällräddning och frekvenskonverterare för radioutrustningen.

– Att personal från de båda länderna kan tala med varandra via radio är ju väldigt viktigt, säger Mojo Andersson, fjällräddare i Hemavan.

Fick viktig utbildning

De resultat som nåddes hade inte åstadkommits utan projektet, menar Gunnar Backman, ställföreträdande räddningschef i Storumans kommun.

– Nej, absolut inte, säger han. Räddningstjänsten på svensk sida hade aldrig fått motsvarande utbildningen om inte projektet funnits. Storuman är till antalet invånare en liten kommun och det hade inte funnit ekonomiska resurser till utbildning och utrustning för exempelvis räddningsuppdrag i strömmande vatten.

Kan rädda i grottor

Enligt Mojo Andersson hade fjällräddarna knappast haft möjlighet att köpa in den utrustning de fick via projektet på annat sätt. Ett exempel är räddningspulkorna till skotrar. De gamla kunde bara de skadade ligga i. Med de nya kan ambulanspersonal sitta med i pulkorna och vårda under färd. I den nya typen av pulka kan också en grupp fjällräddare krypa in och ta skydd för att vänta ut en storm.

– Ett annat exempel är att samarbetet gör att en norsk organisation idag kan lägga en svensk grotträddningsgrupp i beredskap, fortsätter Mojo Andersson.

Kompetensen förs vidare

fjällräddning

Den svenska räddningstjänsten fick utbildning och utrustning för räddningsuppdrag i strömmande vatten under projekttiden, berättar Gunnar Backman. De norska kollegorna kunde detta mycket bättre.

Den ökade kompetensen på svensk sida av gränsen har sedan förts vidare i den svenska kåren och nu finns en inarbetad kompetens som lever kvar.

– Förut arbetade vi mer med täta skott mellan länderna. Nu samarbetar vi både längs och över den långa landgränser mellan Sverige och Norge, säger Mojo Andersson. Människor har fått bra kontakt tack vare projektet, vilket är viktigt för att kunna utföra fjällräddning på bästa sätt.

Vill du veta mer om projektet?

Projektet Gränsöverskridande fjällräddning finansierades av Interreg Botnia- Atlantica.

Du kan läsa mer om projektet i Interreg- projektbanken Keep.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Interregprojekt ger långsiktiga resultat

Interreg-programmen ska utveckla samarbete över nationsgränser. De gränsöverskridande programmen har funnits under fem av EU:s programperioder, sen 1990. Men vilka resultat kan vi se idag av projekt som nu är avslutade?

Detta är ett exempel från projekt som drevs under perioden 2007–2013.